Sjukdomar

 

Liljorna är oftast friska men då och då vill det sig inte.
Bladen skrumpnar och knopparna trillar av eller så äts allt upp.

Men så vackra växter som liljor måste ju ha vackra skadedjur.
Liljebaggen är en 5-6 mm stor lackröd skalbagge. Mycket vacker.
Dessvärre är de rödgula larverna glupska och äckliga.
De smetar in sig i sin egna exkrementer
och ser ut som mörkbruna kluttar på bladen.
Så fort man ser minsta spår av liljebaggen
får man ut och bekämpa dem.
Kolla liljorna noga och kläm sönder baggar,
larver och de orangegula äggen.
Är man bara ihärdig och noga så går det bra.
Ge inte upp.

Sniglar kan också vara till besvär
speciellt om det är fuktigt.
De äter upp i första hand bladen
men kan också ge sig på blommorna.
Vill det sig riktigt illa angriper de även lökarna.
Enklast är att plocka bort dem för hand.
I svårare fall, fråga i din trädgårdsbutik.

Lökröta är en mikroskopisk svamp
som får lökar och rötter att ruttna.
Smittan finns kvar i jorden i flera år.
Vill man ha liljor där de en gång drabbats
får man byta ut jorden.
L. auratum är extra känslig
medan L. regale, L. martagon och L. lancifolium
är nästan resistenta.
Handeln kan ha medel som hjälper.

Liljegråmögel drabbar fuktiga somrar liljorna hårt.
Bladen får först strimmor och fläckar som breder ut sig.
Senare hänger bladen och blir gråaktiga.
Bättrar sig vädret kan angreppet gå över.
Annars kan det bli så allvarligt att blomningen helt uteblir.
Plocka bort angripna blad
så att svampsporerna inte ligger kvar i jorden.
Går det att göra omgivningen luftigare är det bra.
Då trivs inte gråmögelsvamparna.
I allvarliga fall får man ta till kemiska medel.
Fast helst bör man undvika gifter i trädgården.

Virus finns inget medel mot.
En smittad växt blir aldrig bra. Ta bort den.
Sjukdomen visar sig först genom gula fläckar på bladen.
Bladen vissnar och plantan är tillspillogiven.
Via bladlöss och andra insekter kan smittan spridas.
Gräv upp och bränn plantan. Tag inga fjäll eller sidolökar.
Däremot kan man ta frö, de är inte smittade.
Olika arter är olika känsliga.
En av mina favoriter L. auratum är extra känslig.

 

L